ny saga!

fredag, 18 december, 2009 by Karin Nilsson

 hej nu e det nattens lammunge, som vanligt,   gick ut för första gången idag, vid tie,  å palla dagens glass-pinne-äpple hos grannen,  e lurigt å palla nu när det syns så tydligt att nån har kastat sej ner i diket å in på deras tomt o petat ner di frusna uppgivna, övergivna, överlevarna, från kvist.. vet inte om d gör så mycke, di e rika och köper sina eppel på stormköpet, hellre ..     hamna på busken mot stan för    vete fan, men dete roligare en å va hemma i kulan å peta i sej frusen mat å elda igång kabyss utan fönster, stormen tog plastfönstret i förrgår så nu har ja bara kartong!  med täcke på.. ensligen usligens! men har gjort fint in uti, å har blitt vän me katten som bor hos tjejjen i riktiga stugan,hon bits.. händerna e okej men imorse gnuggade  hon sej mot mitt ansikte och trodde d var gos, så bet hon tag i näsvingen,.. å det kändes endå okej, mot hur d har vart förut..   nu ger ja henne sitt knark var dag -burkmat, så hon e någorlunda vänlig, för den favören e hon rädd om. föröver det verkar hon gilla att växla mellan gosig enkel bondkatt och drakinna, å med de tänderna å klorna har hon full makt att vara vad som helst kan ja säga! jae fin me djur, mest me di snälla själarna, di klistrar sej fast vid mej, men den här… börjar ja gilla, ofrivilligt, va ska man göra….

va gör egentligen de tidlösa sjömännen och de av myllan levande  uppstigna ur myllan, med en gammal ståtlig ardennermärr flåsande i nacken.. va gör de på seveneleven om nätterna?  varför är de här?  vem sköter om deras djur.. och skeppet. ja förstår inte..

skulle vara för musiken, nå slags konstnärsskap di behöver stadens  dynamik för att nära? isåfall.. isåfall.. för i annat fall, e de helt omedvetna om sin utstrålande självklarhet, som inte har särskilt mycke att göra med sjuelvas fusk-hjärtlighet,  nu kom en av dem o prata, han har legat ute i 20 och har 4 barn, och ja.. det var inte mer me det.. försökte förklara på annat språk va ja tyckte om vart han klika gärna kunde befinna sig, till förmån för moderjord och de stora och små djuren, men han fattade nog inte riktigt, men han inspirerar.. å d spelar ingen roll vart han e, förmodligen e han en kluven en som behöver trenne minst.. delar, land å hav å himlar, var vell det ja försökte mej in på, i karlavagnen häromnatten, man e så illa inknödd i sitt fack och det enda sunda e å vägra någet, lägga sej mer och mer i väggrenen, och röka istället för å pöka, men iallafall, man skulle velat klara något.. som kräver det bortskalande av föreställningar som krävs för att bli närvarande för att kunna vara omsorgsfull och levande, går så satans mycke energi till att.. leva i båda världar och försöka få ehop dem, å det kanske inte ens e möjligt.. som mamma sa igår.. ja´ska du hitta ett boende billigare en tretusen i stockholm så..går det inte..  -a, man du har typ sagt det hundra tusen gånger innan.., men tänk åm det finns? :) man vet aldrig, vad som vad som vad som kommer efter allt tjat om att ingenting går, och finns och så vidare i all oändlighet, men sen då? sen kanske den står där? vi e ju många som vill? ha möjlighter som inte får finnas.. ..  ..  ..

1 kommentar

  • Karin!
    Om man släcker alla sina drömmar, slutar tro, hoppas och längta, om man tillåter sig att bli en i raden av dominobrickor med öronen fyllda av allt tjat om hopplöshet och själen liten och rädd, vad är man då mer än förlorad?

    Så Du fortsätt hoppas och tro!

    Kram!

    av Ulla 18 december, 2009 kl 22:41

Kommentera