tjena
onsdag, 11 november, 2009 by Karin Nilssonhar vart o kollat rockkaraoken på anchor, blev pankrutt å trevs inte, en ful kille sa att jag var motbjudande för ja va intresserad av va han sa och han blev paranoid och trodde det han sa skulle kunna hamna i Allers! imorgon! som om jag brydde mej särskilt, vela ha en öl… skäms.. men hadda inga slantar.. folk sjöng å d var likadana fölk allihop, men såg till en stilig halvtokig tysk, men då hade ja redan packat ihop o tappat sugen, men han var nog en gammal stjärna från tidigare tider, om han har öppnat sin blomma,
skönt me den här sjuelvan på sveav. här e fler löv. har bara hängt på söder annars och där känner man sej ivägen å personalen tycker man e tragisk å vill sopa bort hänget men d kan dom inte! man har ju rätt enligt sjuelvikes lag att hänge sej åt segt nonchigt stirrande på kolabullarna hela tjugofyra timmar per dygn, men inte somna men har man lös-ögon så har di ingen aning om den saken, det är bra med rättigheter, en rättighet är att få sova på bänk sittande lutad mot väska OM man har fötterna i golvet, d e ja säker på, men har endå blivit omskakad och upp-pallad i uppsträckt sittställning för att det skulle se trevligare ut för andra men det var ingen annan där.. så d var inte därför,
luktar så mycke smörig bulle, så kan inte koncentrera mej, har iallafall fri tillgång till kalla lilla stugan from idag! men kom inte åt sovsäckarna för inatt, men så himla skönt å veta iallafall att har nåt, tror ja kommer klara mej om samlar ihop allt sovtyg, å blir klart mer elbefriat, som ja tjata så hemskt om igår, di där ovan bad om nåd å beslöt att ge mej vadhelst ja önska! man får va smart i ett sånt läge så ja önska d skulle skynda på lite mer me d här vindskyddet, man ska inte va girig, då får man karma på axlarna och måste leva sitt liv bokstavligt likadant igen tills man kommer till det ställe där man felat.. kunde tillexempel önskat å bli rockstjärna eller lyckligt gift eller bägge.. fan
var och skulle hämta sopmat häromdan me en kompis och stod där och kände hur hunden strök sej mot benet, kolla ner och såg en stor råtta, den krockade med mej och gjorde en skejt-sväng en bra bit upp på mitt ben! gav upp ett tantigt skri och råttan skriade inuti och ilade undan, lite osammanhängande skrift inatt för ja, kommer inte nåt längre engagemang på spåren, men sitter me orden, å e kanske kul och läsa iallafall..
har en slags insikt som har kanske fått lite av min mor,(åtminstone va gäller att aldrig betala mer en vad som skas för syns skull..) det e det provocerande att man inte behöver pengar till något, bara man bestämmer sej för detta något (ska gärna finnas viss lust till det, min erfarenhet) så kan man genomföra det, på momangen.. det är en bra grej, för har man inte tålamod med förberedelser, så kan man vid den rätta taimingen komma över det man åtrår på intuitiva vägar, och tvekar man inte då, så breder vägen ut sej som när moses skulle över röda/döda havet, e kanske inte samma storlek på inspirationen, men ja, d funkar på de ”lite omöjligheter” som utgör snäva världsbilden iallafall. man gör såhär.. man väntar, tills man blir varse mellanrummet mellan tankarna, där d e lugnt och man känner av olika tider, tillslut blir det så lugnt att man känner av alla di där tiderna sammantagna.. då e d dags, å grejen e väll inte då att allting funkar, snarare att man ser väldigt många möjliga lösningar, fler än de som presenteras och då känner man sej fri i förhållande till katastroftänkandet och man har inget att förlora.. det e den kreativa processen, den är inte särskilt gångbar om man vill verka acceptabel i sociala sammanhang då den kräver utrymme för visst mått av apati/tomhet till en början , men den gör succe´. så det e d värt nu ska ja hjälpa sven breve å fixa en mailadress åt sej.
. kommer åter, hejk

Kommentera