mån-dag
måndag, 16 november, 2009 by Karin Nilssonhej hej, e så skön och blöt daga idag, har legat i lilla stugan och lyss till skymmningen ända in i blå timmen och vattendropparna spelade till. första dagarna på hurlänge som helst som får sova ostört och utan att nån ska ha upp en när det e dags å gå, eller bara att man känner av att man borde, för man e på nån annans, e ju hur milt som helst nu så håller ju värmen, får se hur d blir sen när d vintras, måste fixa filtar.
här var nyss fritidshus-område men nu har folk plattat till sina tomtplättar och satt dit byggsatser men den här tomten och några till har sina låånga trän kvar och det e himla cool natur här.. en väldigt hårt belastad väg nära som man hör litegrann, d e det enda dumma
tänkte på det, för ingen har kommenterat min blogg på länge, alls, och blev lite paranoid, och tänkte på det att jag i vissa inlägg har svammlat så himla mycket, börjar komma underfund med att när har en svammelperiod så kan jag ta den med mej själv, skriva av mej, och folk behöver inte läsa om hur det går runt och en massa påhitt, kan ju bli roliga sagor ioförseg då förklara att det är just det, iallafall, en gång svammlade jag om att folk skulle få lov att släppa allt och tiden och nästa härnäst och slappna av, och då när de står där, lugna och nöjda och i full tillit så kom det upp en bild att det vore så absurt om någon tog alla deras ägodelar då! ja och det låter ju som att jag tjuvar från folk och det gör jag INTE, tar inte folks saker, så var det sagt, om nån trodde det och bojkottar bloggen fördet, vet inte, men ska försöka tänka lite mer innan publicerar om det e sagor med så det inte blir missförstånd å folk börjar undra va d e för en nonchalant en de läser. e ju häftigt om kan visa vad man e förnån och va någorlunda ohämmad och fantasifull på ett sånt här ställe som bloggert, men kanske ska vara tydligare iallafall..
ja, tacksam för lite kommentarer ibland..
hej, karin
Fortsätt med o va ohämmad och fantasifull så drar du nog med oss läsare i den ohämningen så sakteliga så vi tar oss för att våga kommentera. Jag tror det är lätt hänt för oss läsare att ha föreställningar om vad det är att kommentera också. Att känna krav på sig. Andra läser ju det jag kommenterar. Det kan man ju släppa på…
av Lise 16 november, 2009 kl 20:40Karin!
Jag läser alltid det Du skriver och Du får mig både att skratta och tänka. Lite nyfiken på Dig och Ditt liv blir jag också.
Just i dag kan man tro att man lever i land, det är full fart med bilar (!) som fyller på med grus på vår ”väg”. Mina tre Musketörer (katterna) ser mest misstänksamma ut och håller sig inne.
Hör av Dig via mail om Du vill, jag finns ju här på ön.
Var rädd om Dig!!
av Ulla 17 november, 2009 kl 10:33hej! va skönt å höra, tack.. ska skriva lite mer om mitt liv! det e kul har inte tänkt på det så mycket blir ju mest vardag å va man tänker och om d händer nåt särskilt, men d kommer nog lite mer privat, e kul att nån e nyfiken, låter så himla skönt ute på din ö ulla, och di små musketörerna, saknar min lilla nåt förfärligt ofta, då knyter sej hela halsen och vill bara få krama den lilla och drömmer ofta om henne, ja kanske hittar igen henne en dag, man vet aldrig, hoppas hon håller sej borta bara så länge hon känner at ja inte kan ta hand om henne nå bra och sen dyker hon upp.. katter e ju så magiska så ett sånt beteende borde va helt i sin ordning
av karinnils 18 november, 2009 kl 22:55ja kram på er, karin
Hejsan!
av Anna 19 november, 2009 kl 16:28Jag hittade den här bloggen först idag…så det är premiärläsning för mig. Önskar dig allt gott..hoppas att du får tag på filtar till vintern…och ett ställe du inte behöver frysa på..
HJÄLP OSS KARINN!!! Skit i oss läsare, skriv bara, det är din blogg. Tvivla inte. Skriv, Karin, skriv!
av ESKO 19 november, 2009 kl 19:06Var annars får vi veta t.ex. att makten kan göras hel. Många av oss som läser din blogg har stundvis
inte mycket mer visdom än en inochutvänd igel…de du…Karin, kolla schacklarna, justera löpande
riggen och låt in- och utandningen blåsa bäst den vill!
I Västermalmsgallerian skapas vidare onödigt karma … burksamlarna står i kö vid papperskorgarna,
vakterna vid Extrapris är som de förmår. Vad gott kan vi skapa av det? Bara vänta och se.
Telefonförsäljarstackarna har fastnat i sin egen haka: flabb, flabb, flabb. Hur ska vi hjälpa dom?
Möter jag någon boddhisattva ska jag fråga.
Jag själv har fått kratta löv, hugga ved, och vet du vad, när drack kaffe (”nunnorna” hade lagd termos
framme) vid morgonskymningen på verandan, flög en ejder snackande förbi, inget mer. Man kunde bli
andäktig för mindre.
Vänligast, Esko
Du står helt plötsligt så jävla naken i din ensamhet och så blir du instinktivt inte så jävla speciellt tuff eller så jävla speciellt frän i din ensamhet när du möter demonerna som knaprar på din skuldra.. Du står så förbannat ensam helt plötsligt och det finns ingen hjälp att hämta i din ensamhet! MEN.. Det finns faktiskt en utväg faktiskt promise! promise!
av Vapen och Björnar.. 20 november, 2009 kl 17:03Det finns ett fruktansvärt bra botemedel.. Vapen och Björnar vs. våra fina Poliser innebär ex, ett sekel på kåken efter några grova bankrån men sen när man blir fri så ÄLSKAR man faktiskt sina räddare! Poliserna är faktiskt inte där för att djävlas med oss hemlösa utan dom där jävla knäppa idiotiska snut-jävla riddarna bryr sig faktiskt om en gammal kåkfarare faktiskt.. Inte för att jag vill pissa på nån’s grav men jag vill bara nämna att Poliser ÄR faktiskt inget besvär utan de ÄR ta mig F.. till för att hjälpa och ta hand om oss utsatta så det…så
En anan ”femmma” som man faktiskt börjar fundera på.. Varför inte sammanställa alla dessa livsöden i en FET- Stor upplaga till hela EU parlamentetet och liksom kräva svar och liksom visa behovet av en rejäl reformatition av hela kånka-rången?
Undertecknad har liksom inget eget intresse av att visa sig på styva linan i juridiken i onödan men nog ta mig F. nog är undertecknad tillräckligt smart och slängd i käften för att reprecentera alla ni hemlösa OCH…
Vi ÄR inte ensamma… Kom ihåg det! Frankrike ca. 1,2 milijoner hemlösa..
England ca.890.000 hemlösa.. Danmark ca. 450.000 hemlösa.. Tyskland.. Tjeckien.. Estland.. Lettland.. Litauien.. Poland.. Finland… Norge.. Island osv. så fatta att min röst kommer att Rocka obekvämt FETT i Bryssel !
mvh, guns_and_bears@hotmail.com
av Vapen och Björnar.. 20 november, 2009 kl 17:34Hej! Jag læser hær næstan dag, men kommenterar i stort sett aldrig. Jag kænner ofta, precis som Lise skrev, att man har krav påsig om att skriva något riktigt bra, djupt, eller hjælpsamt, och det ær intge sålætt alltid. Men jag læser, och jag gillar att du ær lite flummig :)
mvh. Lotta
av Lotta 23 november, 2009 kl 17:42Hej! Jag läser o tänker på dig!
av Anna 23 november, 2009 kl 19:30hejhej
av Marit 24 november, 2009 kl 18:11Hej. Hittade din hemsida idag. Skyndar mig att skicka en kommentar så att du vet att din sida läses. Ha det bra. vilken vakt, han verkade ju lite pucko. Hälningar Ing-Marie
av ing-marie elfström 25 november, 2009 kl 09:47Ja, och har sitter jag i Indien o laser om dina dagar! Skont att du hittat en stuga. Tanker pa min lilla stuga som val snart ar inbaddad i sno och kyla i dalaskogen. Varmer mig har vid den heliga Ganges. Men de som ser ut som heliga man vill antingen ha pengar eller salja knark. Ingen av dessa ”sadhusar” har fragat vad jag tycker om Bhagavadgita eller kommit med nagot vettigt kring livets fragor. Men att titta pa floden, bergen, faglarna, traden ger mig mycket.
Lite melankolisk hemlangtan hor till! Skriver kanske ett pappersbrev vad det lider! Skicka garna din adress pa e-posten!
Ha det sa gott Karin sa ses vi till varen!
Sina skriverier ar val en frizon pa planeten, liksom maleriet och sina funderingar!
Kram Martin
av Martin 26 november, 2009 kl 14:16