tiden är människans sorg…

torsdag, 29 oktober, 2009 by Karin Nilsson

.. fast fick en ny pinne av en tjejja! så kan fortsätta skriva 51 minuttet! di har börjat me pinnar på seveneleven, man får en login-pinne, materialet har taget slut, inga mer papper, bara pinnar,

då är det bara tiden kvar… och alla människor blir kända.. ingen mer än nån annan, eftersom alla hinner med, att se varandra å sej själva! då brinner alla buskar å gud svävar runt på ett moln och di religiösa springer efter honhan och försöker slita av hanhon klädnaden! å gud blir alldeles till sej å bannar väg med små rosenblad å kråmar sej å trimmar sitt moln så d går skitfort,    ja, d e onsdag å sjukt mycke folk vi mariatorget, lite svårt å koncentrera sej på o skriva… folk måste ha mat, för att inte spy, förstår ju det, men hade vart skönt å ha en lugn omgivning ibland,

ja men iallafall, ja har nåra dar å bo nu i en liten stuga utan värme! långa naturligt höga granar runtom..den e jättefin men man kan bara sova där under många decken å e inte särskilt trött så kan inte åka dit, å nu har ja missat sista busken, går väll d me..

lite gammal, såm en gammal gam, sitter här på torget, å träter.. tung i vingarna, en bra beskrivning!

så kan en sjuälva-natt vara till sinnes, ingen, igen

hej så

Kommentera