Hemlös – Med egen blogg

Allt, de e billigt,
det går sönder.

Det går fort o
människor i – ur tiden.

Inget heter gediget,
alla slänger allt

efter och sig.

Hundskit över stan
med den förljugna smygande ägaren runt hörnet.

Som en tyst katt
låter hundbajset på trottoaren bli ett farligt miniträsk runt alla våra byggda
av klossar hus,

Men husse själv bor
på andra sidan än här – är det ingen som ser när han smilar åt det lilla aset
under honom, just under honom, hans köpta vän som nytt ben väntar vid hem.

Gissa vad som
klätchar o kletar sig fast i läderdojjan?

Men tänk om man va en
bakterie? och kan dela sig? Då kan ena delen knalla vidare medans den andra
tittar på skon och tänker:

Det enda jag lämnar
efter mej i denna värld är ett skitigt fotavtryck…