STÄRKANDE MINUTEN
måndag, 25 juli, 2011 by John Arthur EkebertDen tysta minutens rop önskade jag få uppleva i tunnelbanan. Ja va korsning Hornsgatan/Ringvägen klockan 11:54. Förflyttar mej snabbt. 3 min i 12:00 går jag in i spärren. Ser att det e 1 minut kvar innan 13 kommer! Går genom spärren. 20 sekunder kvar. Tåget stannar i Liljeholmen 20 sekunder i 12. Tunnelbane linje tretton stannar. brevid mej sitter nån utländsk härkomst o pratar på arabiska då jag säger till att nu är det en tyst minut
Mina tårar rinner å tänker, tanken går utanför mitt perfori! Aldrig har jag sett o hört denna tysthet som råder mellan 1200 å 1201.
Stunden innan hade jag precis från redaktionens fikabord iakttagit ett ljus som brann för försäljare Jonas 31 år en kollega som skulle haft mitt nr 3 men kom senare så Jonas blev försäljare nummer fem. Jonas! en ung man som ja precis fattat tycke för o va skitaglad om vi hade pratat några år till.
men alla! Snälla alla! vi ser varandra till.
Och här sitter du och gnäller om taskig barndom? Jag läste ditt inlägg ”som man bäddar får man ligga”.
av Marianne 25 juli, 2011 kl 17:22Gnällde icke om det förflutna. Om du vill höra gnäll läs inlägget EN FÖR UNDERLIG PERSON.
av John Arthur Ekebert 27 juli, 2011 kl 10:46Annars handlade inlägget SOM MAN BÄDDAR…
som man bäddar får man ligga med MODIFIKATION!
du tycks vilja höra om människor i sin dödsdans ELLER!
Äh, lägg av och tala ur skägget istället för att sitta och antyda o antyda för att sedan ta tillbaks!! Det jag tolkar in är ju från mitt huvud tolkat?! Modifikation? Vad ska tas med modifikation, förlåt en dum kärring men jag fattar nada. Det finns ju något som heter KLARTEXT. Jag har ingen barndom att glädjas åt heller men det har jag lagt bakom mig sedan minst 30 år i alla fall, det går ju aldrig att ändra på, eller hur. Din fiktiva dödsdans är jag inte intresserad av heller. Kram
av Marianne 27 juli, 2011 kl 20:52va fan e fiktiva?
av John Arthur Ekebert 28 juli, 2011 kl 14:35Ja skiter o smäller på tills det dom detta sitter säger stopp