ETT VARDAGLIGT STEG

lördag, 30 juli, 2011 by John Arthur Ekebert

Steget går vid Tullen upp till Högalid. Morsar o slänger droppar ord.

Vidare ner till Tanto å där händer ingenting.

Vidare uppför Hornsgatan, morsar in säger hej på butiken Fynda. Högalids-Hallens personal som säljer foder vinkar glatt.

Sneddar över ner i Tunnelbanan Långholms gatan, tar tåget där föraren alltid säger något positivt i högtalarna å vi har börjat morsa på varandra  han fick av mej jätteberöm.

Studsar av vid Slussen upp mot Götgatsbacken o levererar en tidning till Hellstone musik. Du ser frisk ut kontrar ägaren med.

Nu bär det av till Pelarbacken Östgötagatan, stationen för oss sjuka. Va ska vi göra med dej tycker läkarna där oroligt. Hoppar in o kollar deras dator efter kroppskontroll sedan ner Östgötagatan till korsningen Folkungagatan. På den sträckan träffar ja en si så där 10 stycket olycksfåglar, lånar ut en tjuga får femtio av nån annan, vi säger hej vi ses.

Nu har det gått upp till 3-4 timmar o ja tänker, hmm? Götgatan upp eller Götgatan ner? De e frågan…

 

by John Arthur Ekebert kl 08:59 2 kommentarer

2 kommentarer

  • John Arthur, vad du är tråkig hihi! Jag trodde jag skulle reta upp dig med mina provocerande kommentarer men vad fick jag? En blek liten fjärt!!! Du måste ha fått ett oerhört lugn inombords genom Lises kärlek, för ett år sedan tände det ju bara jag ifrågasatte minsta lilla du skrev. Lycka till i fortsättningen med det kramar

    av Marianne 31 juli, 2011 kl 08:56

  • JOHN från LISE dator.
    Ja kan väl tillägga det att nu är jag på G att ta ett litet större steg för att se om hälsan samt att om jag inte gör en Generalförändring så är min kamp över att leva några fina år till.
    Mellan raderna inlägget ovan skriver jag faktiskt just det att jag nu mer börjar iaktta mina polare och min värld ”där” lite mer en att faktiskt ”delta”.
    När jag nu då sedan en tid sedan mer o mer gått ifrån att i 50% delta och 50% iaktta. Ligger jag nog på 20% delta och då 80% iakttaga.
    Då ser jag med lite andra ögon hur folk mer o mer blir depp.
    Men att folk blir mer o mer depp beror inte bara på missbruket utan hela människans situation. E ni me?

    av Johnny 31 juli, 2011 kl 10:41

Kommentera