Nån gång, snart.
söndag, 17 januari, 2010 by John Arthur EkebertNån gång nån gång slipper ja det här: -Uuut era Odågor! Klockan är halv tio för länge sen! Uut i kylan och få gång era svettiga kroppar, låt sjukdomarna frodas ikapp med dom av er som faller av pinn i veckan! -(Puka och trumpet). ”Ja frysserr snart ihjäl” ”Höll på å frysa ihjäl” ”Ja kommer nog frysa ihjäl” ”Å jävla va ja skaka! Å snacka om ja haft dej att värma mej på” ”Vaknade i snövädret av att jag skrek: NU KOMMER JAAAG DÖÖÖ!!! Så hade det helt klart blivit om inte Kropp Själ och Ande tillsammans framkallat denna dröm, märkligt, här behövs inget brandlarm”.
Ja en tjurskallig man i sin bästa tioårsperiod (kom på för nåt år sedan att ja hade vart i min bästa tio nu i tjugofyramånader, cirkusiming! = cirka. Jag, en ensamkrigare som kör Slöfnär titt som tett? Slöfnär = slöfock för närvarande. Nä ni! och inte är man någon Fjunrumpa heller. Alltå detta ord står för pojkarnas motsvarighet till Fjortisar. De va endast Profesorn som i sitt skrivande lade en knorr eller tre.
Tredje stycket oppefrån påbörjas så här! SLUT
Uppdaterat utkast

Kommentera