Nån gång, snart.

söndag, 17 januari, 2010 by John Arthur Ekebert

Nån gång nån gång slipper ja det här:  -Uuut era Odågor! Klockan är halv tio för länge sen! Uut i kylan och få gång era svettiga kroppar, låt sjukdomarna frodas ikapp med dom av er som faller av pinn i veckan!  -(Puka och trumpet).    ”Ja frysserr snart ihjäl”   ”Höll på å frysa ihjäl”  ”Ja kommer nog frysa ihjäl”  ”Å jävla va ja skaka! Å snacka om ja haft dej att värma mej på”  ”Vaknade i snövädret av att jag skrek: NU KOMMER JAAAG DÖÖÖ!!!  Så hade det helt klart blivit om inte Kropp Själ och Ande tillsammans framkallat denna dröm, märkligt, här behövs inget brandlarm”.

Ja en tjurskallig man i sin bästa tioårsperiod (kom på för nåt år sedan att ja hade vart i min bästa tio nu i tjugofyramånader, cirkusiming!  = cirka. Jag, en ensamkrigare som kör Slöfnär titt som tett?  Slöfnär  = slöfock för närvarande. Nä ni! och inte är man någon Fjunrumpa heller.  Alltå detta ord står för pojkarnas motsvarighet till Fjortisar. De va endast Profesorn som i sitt skrivande lade en knorr eller tre.

Tredje stycket oppefrån påbörjas så här! SLUT

Uppdaterat utkast

Kommentera