Hemlös – Med egen blogg

Hans ilska blixtrade mot mej, rånaren hade nu klivit så nära att han var inne i mitt -det där närområdet ni vet, det som säger ”någon står i ditt område”-

Då gjorde han ett utspel och aggressivt skrek NU SKA VI GÖRA UPP! vad riktigt är svårt att minnas men jag kom undan genom en mycket snabb förflyttning samtidigt som en känsla kom, rädslan och jag sprang med gittaren och den tunga väskan. Vad min snabbhet kom ifrån vet jag inte heller men rånaren slog efter mej, greppa tag i mej, slet mej loss och fortsatte sprinterloppet. Han nästan fick tag i mej och på något förunderligt sätt ökade  farten samtidigt jag faktiskt tänkte -väskan eller Gittaren?  Dumpade väskan (vägrar att bli bestulen på reserv-gittaren också) och fick den där hundradelen till godo som blev för stunden i alla fall min räddning. Var snart i myllret på Götgatan, tänkte -är dom här någonstans? vad handlar det om? Dom fintade mej! Vart begiver jag mej? ska jag gå? Gick ner i uppgång närmast bolaget och säger till spärrvakten: Jag behöver åka gratis har precis flytt från ett personrån! men jag vet inte om dom förföljer mej? Spärrvakten blir arg och menar att du får lov att betala som alla andra eller visa kort! (spärrvakten var visserligen från en annan kultur men då bör han ju egentligen veta vad fara och rädsla är? eller han kanske kom hit för några år sedan som en vilken vanlig turist som helst eller?) Jag vände mej därifrån!!! Då kommer rånaren!

Jag upprepar det jag sa vid konfrontationen!  Det måste vara ett misstag du blandar ihop mej med någon annan! Och rånaren som nu har bytt skepnad samt har en väska som inte alls liknar min!!!  SVARAR LUGNT – vad säger du för något? jag begriper ingenting- Han ler lite så där oppifrån överlägset som om jag vore en knäppis! och går lugnt genom spärrarna. Min puls och förvåning blandas med vetti fan vad? Helt förvirrad springer jag upp och ut till en Taxi! Ber han skjutsa mej mot Skanstull några hundra meter för det är personrånare som förföljer mej! Taxichaffisen svarar hmmm tyvärr det går inte! Springer in på en restaurang-pub. Där står det en vattenbringare samt glas. Jag ber hon i baren om jag får ta ett glas och det fick jag! Dricker halva sedan säger jag till henne kort vad som hänt och hon svarar -Jag måste ta hand om kunderna nu- Jag springer ut och går mot Skanstull samtidigt jag ringer en viss Lise. Hon svarar jag berättar kortfattat och ber henne ringa Uppsökarenheten. Jag blir till slut!!! Räddad men snacka om verklig mardröm. Här såg  jag vad viktigt det är att en person som drabbats av typ chock får någon att prata med dela med men verkligen inte tvärtemot som i detta fallet. Uppsökarenheten ville inte ta en sväng för att se om rånarna slängt min väska där nära! Nej nej nej dom hade inte tid med en tiominuters extrasväng! nejdå! Men därmot hade han som satte sig bredvid mej en förunderlig fråga i deras uppsökarbil! -Jag kände inte igen rösten på henne som ringde upp oss! Vem var det?- Han visste precis vem det var men jag undrade?? Va fan har han med det att göra???

ps jag drömmer om ett samhälle där våra plattformar liksom vävs samman lite mer! och jag svär! Jag säger det! en vacker dag, kommer ni ångra ni inte lyssna…