Hemlös – Med egen blogg

Nu ska vi se vad som finns i Grytan! Spik! en femetta! Precis vad jag önskade mej ! Förstå! Är det inte så? Man vill andra ska först förstå sedan hålla med! Eller hur! Nä säger ja som e van att få stryk, bli bortkörd, anklagad, utsatt till syndabock.
Tack vare alla smällar skyldig/oskyldig blev jag skrämd rädd och kunde inte skratta på alldeles för många år. Sen da? hur då? Hur kunde de bli så här? Varför önskar man sig inte att man skulle vuxit opp under ”ordnade förhållanden” ?
Svar: Då skulle ja icke suttit här å brunnit för detta byggande till vad för vem? Trams eller egoism? söker guld eller leker Jesus? Ging eller Jang? Inte fan bryr ja mej om detta! Men en sak vet jag! Om man gör en god sak, eller önskar kanske bjuder på något utan att ha baktanke! Då mår man bra i själen och det sägs har jag hört å sett! Sådant syns i det yttre ansiktet även kroppsspråket visar ofta vad man egentligen är ute i för affärer. Därför att vi människor iallafall omedvetet läser språket och införskaffar känsla, gå / stanna.

En dag i början av min nya vistelse Sthlm tog  ja och cyklade  för att se gamla förorter, om dom stod kvar efter 23 år av frånvaro! De gjorde dom men allt valiksom nästan som en sömngång! Förorterna hade tystnat i jämnförelse Men utmattade långfärdaren fick vätskebrist i Rågsved och tog mej inte en meter. La mej ner pusta och ÖNSKADE  att en vänlig själ skulle komma förbi. Efter ett tag dök två snubbar upp som såg ut att liksom komma från min stam. Ja sa som det va, att ja min dumma idiot inte tänkt på vätska under hela dagen. Grabbarna hajade mej å sa: -följ med oss jag bor i det där huset. Kom in fick vatten å mer därtill så att säga. Senare skulle dessa herrar iväg  göra något. Hade tagit tvåmanssoffan i beslag och frågade lite försiktigt ” Törs du verkligen lämna mej i din kvart utan att du känner mej? Mannen svarade  - Hörru du Johnny!  Ja känner visst dej! du är av samma skrot som oss! dessutom råkar ja sett dej vid Mariaområdet och du verkar okey- Ja häpnade av hans iakttagelseförmåga tilllika gästvänlighet. Såg vid den tidpunkten för snart 3 år sedan verkligen ut som den ja är (va.)  Dom gick och ja hade full frihet att äta mer vilket ja gjorde. Snart kom dom åter och ja kändes friskt kry! sa: ” Har nada att ge dej men  cykeln de e en pärla  rullar som vinden själv! orkar inte cykla till city! Så blev det!  Idag är vi aktiva vänner. Va där härom dagen då det upp en vän till honom. Vännen ser lite låg ut och snart förstår jag! Deras bästa vän hade snabbt dött helt oväntat av en bristsjukdom! Han var en uteliggare! Jag kände också honom vi grät…