Hemlös – Med egen blogg

Tjena på er! Jag va ju uppe i hovrätten för någon vecka sedan och domen kom ju  förra torsdagen. Det var ju ingen överraskning att det blev som jag trodde! Varför skulle dom satsa på att ge mig en möjlighet att påbörja min behandling omgående utan gå direkt till fängelse utan att få någon möjlighet att slippa den där jävla väntetiden som det innebär att gå via ITOK och få Metadon via en  behavdelning på en anstalt som det är en milslång kölista till. Fuck avgiftning , Fuck allt sånt där…

Nä Jag  drar iväg och chockar hela världen genom att jag åker till Täbyanstalten idag och helt

fräckt ber dom öppna grindarna och ber dom släppa in mig?

Lika bra att få skiten gjort. Ville bara att ni skulle veta vad som händer, Abstinent lär jag bli och ångra mig kommer jag verkligen att göra.  jag måste ju börja någonstans  och det här är väl ett av de  enklaste sättet för att saker och ting ska röra på sig

Ha en bra vår!

kramar  från   patrik

Skärtorsdag april 2012, Man kan ju fråga sig vad som är annorlunda idag mot när jag skrev mitt första inlägg. Då var jag visserligen efterlyst för jag hade avvikit från ett fängelse i samband med att jag fick min första och troligen enda permission någonsin. Jag tror inte jag e efterlyst idag, pratade med frivården förut idag och hon borde känt till om lagen hade lagt ut en jaktlicens på mig. Dessutom så har jag varit väldigt laglydig sedan jag kom ut från fängelset den 13 februari. Har mest försörjt mig på att sälja tidningar. Jag la ju av med att sälja  under ganska lång tid, varför vet jag inte riktigt utan det var väl i samband med flytten från Döbelnsgatan till Krukis som jag kände mig obekväm med både den nya lokalen och med att sälja tidningar. Det är faktiskt jobbigt att stå o sälja tidningar, Man ska ha ett leende på läpparna och gärna skämta o småprata med alla som passerar, man står upp kanske 8-9 timmar i dåligt väder och man blir kall då man inte kan röra på sig så som man kanske skulle behöva för att få upp värmen. För att återgå till jämförelsen på min situation nu och då, Jag har ännu inte fått metadon, men nu är det nära. Jag var på rättegång i tisdags och böna o bad om att de 3 månaders fängelse som jag fick i tingsrätten skulle ändras till en skyddstillsyn med föreskrifter om drogavvänjning. Jag jobbade som fan o förklara att jag typ skulle kunna få komma in på avgiftning dagen efter  rättegången och påbörja min metadonbehandling i princip omgående, Vid ett fängelsestraff så måste jag ställa in mig på en anstalt och att komma in på avgiftning innan är inte lätt. Hur kul är det att bli kraftigt abstinent på en anstalt där man får dela rum med någon okänd, där ska man ligga o spy o skita ner sig, svettas o frysa och det är inte säkert man får någon medicin från läkaren på anstalten. Bättre att försöka få avgiftas först o sen få skjuts till en anstalt. Jag kan ju få börja med metadonet under min fängelsevistelse nu då jag äntligen inte har något straff som väntar, förutom det här alltså. Men att få plats på metadonavdelningen på anstalten kan ta tid då det är många som väntar på plats. Jag har bara 60 dar att göra och risken finns att jag inte hinner få en plats innan jag blir frigiven. Jag får domen på tisdag, jag är beredd att slå vad om att jag kommer att få behålla mitt fängelsestraff. Dom tar ingen hänsyn till min situation överhuvudtaget när dom dömer. Vad är det bästa alternativet för mig om man ska vara realist och tänka på vad som behövs för att jag inte ska ta heroin, få börja med metadonet, gå in på behandling och slussas ut till ett eget boende, Vad låter bäst? fängelse med risk för att inte kunna börja med medicin förrän i slutet av eller efter mitt fängelsestraff eller skyddstillsyn då jag i princip omgående kan få avgiftning, medicin och behandling. Lagen tycker fängelse är viktigt, dom måste ju ha sina jobb kvar. Om jag slutade sitta på kåken o alla som e som mig gjorde samma sak så finns ju risken att de blir arbetslösa till sist. Riktigt så enkelt är det ju inte.. Jag fattar inte varför dom inte lyssnar på vad jag säger o tar hänsyn till vad jag behöver. Jag har kämpat sedan mars 2008 på att få tillbaks mitt metadon som de drog in för att jag avbröt min vistelse på ett behhem o bad om att få placeras någon annanstans istället. Nä det gick inte utan då får du gå i fängelse så får du tillbaka metadonet när du blir fri. Vi avbryter behandlingen , inte avslutar..  När jag muckade så blev jag blåst.. Nä inget boende, skriven i fel kommun mm… Vi får väl se på tisdag hur det blir, men eftersom domen kommer efter en vecka så tror jag att det blir fängelset… Dom skiter i vad mina behov och tar ingen hänsyn till att jag precis kommit ut efter nästan 10 månader i fängelse. Vad är mer annorlunda då och nu? Jag är fortfarande bostadslös/hemlös och sover i portar mm. Jag är fortfarande beroende av heroin och blir abstinent om jag inte jobbar ihop ca 1500 varje dag, Då har jag inte råd att köpa cigg ens. Sinnessjukt…

Det är inte mycket som e annorlunda idag mot jan-feb 2009. Min situation i stort är oförändrad, det e bara svårare att få in pengar o hitta någonstans att sova mm. Det e svårt att fatta att inget har förändrats på 3 år? Det enda som e annorlunda idag är min relation till min dotter. Den är bättre än någonsin och jag har varit i Sundsvall och hälsat på i 2 omgångar sedan jag kom ut för en o en halv månad sen. Vi har haft det så bra när jag varit där och vi sms.ar dagligen o pratar i telefon ganska ofta, Nu e det bara min situation som e kvar att ordna till så tror jag att jag o Isabelle kommer om det är möjligt få en ännu bättre relation än idag. Något som e oförändrat är min kärlek till min dotter, Möjligen att den har blivit ännu starkare, Nu är det en lång påskhelg framför mig och idag kan jag köpa tidningar till klockan 17.30 och på lördag mellan 11 och 13 är tidningen öppen sen är det stängt resten ända tills på tisdag morgon. här sitter jag black med 3 tidningar och funderar på hur fan jag ska kunna få ihop minst 6000 kr för att inte bli sjuk för att klara mig till på tisdag. Det är risk för att jag måste begå kriminella handlingar för att överleva helgen, vilket jag helst slipper. Men jag får inte komma in på avgiftning så jag har inte mycket att välja på. Jag är dessutom ensam nu sedan min vän Stefan fick en skyddstillsyn med föreskrifter i torsdags och gick in på avgiftning i tisdags för att påbörja metadoninställningen o åka till behhemmet Gålö dit jag oxå ska så småningom, Gissa om jag e avundsjuk på honom.  Vill bara önska er alla en trevlig påsk och förklara en sak avseende tidningsköpande. För mig så låter möjligheten att kunna sälja tidningar för att slippa begå brott och dessutom få social kontakt med vanliga svensson vilket jag aldrig skulle få om jag inte sålde tidningar. Så tänk på att det för mig är ett sätt att överleva på tills jag kan få hjälp med avgiftning mm. Jag har inget val, jag måste ta heroin varje dag för annars så skulle jag falla ihop i kramper och ligga o spy och få diarre samt svettas o frysa mm och allt detta håller på i en vecka och jag har ingenstans att ta vägen. Så säg inte att jag har ett val för det var länge sedan jag kunde välja andra alternativ,

Kul att fått skriva av sig lite, ska försöka göra det då o då

Ha en bra dag

Kramar

Patrik

Jag tänkte bara skriva några rader o tala om att jag precis som förra sommaren har fått den  sällsynta möjligheten att sitta inlåst hela sommaren. Det var inte planerat att jag skulle behöva göra den voltan jag hade nu i sommar men det va visst inget som jag hade något att säga till om. Tänkte inte blogga på samma sätt som förra sommaren men vill ändå tala om vart jag e och varför. Hade ju ett gammalt straff som jag ställde till redan till sommaren 2009 men har lyckats slippa att sitta av tills nu. Blev tagen den 28 maj och hade ingen aning om det va dags att krypa in utan det kom som en ganska obehaglig överraskning. Hade kontakt med frivården och höll på att försöka skjuta på straffet ett tag så att jag kunde umgås med min dotter i sommar men det sprack ju. Det e ju tråkigt att det alltid e hon som får lida för mina misstag.

Sinnessjkut att jag inte ens blir delgiven innan jag måste gå in o avtjäna. Det e ju rätt lång tid det handlar om och det tas ju ingen hänsyn till vad jag hade att göra och ordna innan dom låste in mig igen.

Från maj till januari e ju ganska lång tid att va borta utan att ha möjlighet att ta hand om ägodelar mm. Men sånt e man ju van med sen tidigare, att ingen hänsyn tas till anhöriga eller liknande. Ska försöka få nåt skrivet under den här tiden och koncentrera mig mer på det än att hållapå med bloggen.

Jag har inte tänkt att låta bli o skriva på min blogg men det blir inte i samma utsträckning som förra sommaren.

Det e min självbiografi jag har tänkt koncentrera mig på.

Vill någon mig nåt så kan ni höra av er på adressen: Kva Storboda 19595 Rosersberg.

I övrigt så hoppas jag alla ni på utsidan får en kanonsommar med jättefint väder samtidigt som jag hoppas att vi här på insidan får skitväder så vi slipper svettas ihjäl i våra små celler.

 Ha de bra

Patte

Tjena,tjaba,hallå! Efter lång tids tystnad o många försök att att komma in på bloggen så är jag tillbaks. Det blev inget Indien, det blev en häktning och ett fängelsestraff istället. Det som är positivt med det är att jag kommer att få börja med metadon i samband med det. jag avtjänade ett straff under jul på häktet och blev fri i början av februari från det, sen hade jag en rättegång i hovrätten där jag försökte få vård istället för fängelse. Det tyckte inte dom så jag måste in i fängelse igen. 1 år o 2 månader minus ett par månader som jag redan gjort på häktet. Men nu har jag allt klart med soc,metadon mm. just nu bor jag i ett rum ute i råcksta som soc har fixat åt mig. ska gå o äta frukost nu. jag mår bra i alla fall. kram patrik

Onsdag morgon 20 oktober, Efter nästan 2 månader i frihet så kommer jag in o chockar redaktionen med att bara stå o hänga på låset när dom öppnar kl 8 på morgonen. Det blir aldrig som man hade tänkt sig eller hur? Började med att kolla kommentarer från mitt sista inlägg innan jag blev fri och där står det några rader från bla annat 2 personer som betyder mycket för mig. Den ena min brorson har jag nog aldrig fått något skrivet av tidigare och jag önskar oxå att saker hade varit annorlunda. Mycket hade varit annorlunda om Jimmy inte hade tagit det beslut han gjorde. Det var fel och det var fegt av han men han mådde inte bra och insåg nog inte konsekvenserna av sitt handlande och hur många hans beslut skulle påverka under åren? Jag hade nog inte suttit här idag om han hade funnits? Jag åker till indien om en vecka. Ett egoistiskt beslut som jag velat göra i många år. Som jag behöver göra för att kunna växa och utvecklas. gör jag det inte så kommer det alltid att jaga och hemsöka mig och det blir ett spöke som jag kommer att använda mot min omgivning. Nä jag drar ner  o badar i Ganges och blir av med mina synder på det sättet och kommer tillbaks med all kraft o energi jag hoppas jag kommer att få genom att göra detta. Jag åker ensam och jag är oftast ensam så det är väl så det måste vara. Hör av dig Malin…. Jag tar med mig en dator ner så då kommer jag nog att blogga mer än vad jag gjort hitills, Har inte haft tid och det är så nära sanningen jag kan komma. Mitt telnr är: 0700-468418 Tim jag funderar på att hälsa på innan jag åker? Ring mig. Du med Malin. Och ni andra. Kram Patrik

Nu är det inte mycket kvar innan jag är ute i friheten igen! 8 nätter sen är det över för den här gången. Pratade med frivården igår och jag ska träffa min kontakt där samma dag som jag blir fri för vi ska se till att jag blir skriven i sthlm. Känns lite segt att träffa honom samma sag som jag blir frigiven, men det är väl lika bra att ordna det som måste ordnas på en gång. Man vet ju aldrig vad man kan ställa till med… Lika bra att lösa det som har hindrar mig från att hjälp som jag så väl behöver. Jag vet att jag inte har varit aktiv på bloggen den sista tiden men ska försöka skriva lite oftare nu när jag kommer ut. Har ju inte mycket att berätta om just nu eftersom jag suttit i fängelset ett tag och har på något sätt tappat lite inspiration. Ska bli skönt at komma ut och få lite nya intryck.

Ser fram emot att glida in på tidningen på morgonen och sätta mig framför en dator och låta orden hitta fram till tangenterna igen

Hoppas ni har haft en bra sommar

Kram Patte

Ledsen om jag varit dålig på att skriva ett tag, men det är ju så ibland att inspirationen kommer och går. Blev fuckad av soc m.m i Kramfors då de inte har någon metadonbehandling där. Utan de hänvisade till att jag skulle skriva mig i Sthlm när jag blir fri, om jag nu blir fri i augusti. Så nu återstår bara att bli fri och att fixa en adress i Stockholm, vilket kan vara lättare sagt än gjort. Ingen som har en lägenhet att hyra ut va´? Hoppas kan man ju, men jag e ganska säker på att jag kommer att vara hänvisad till gatan när jag kommer ut. Har väl lite förhoppningar om att kunna skriva mig hos någon man känner.

Kanske kan hyra en husvagn ute vid Solvalla camping? Det är ju i alla fall bättre än att vara hemlös i alla fall även om det e mycket knepigt folk som bor där. Men då får jag ju i alla fall en adress att skriva mig på. Ska försöka få tag i tel.nr. dit och slå en signal och se om jag kan boka in mig på en plats så att allt är klart när jag muckar. det är ju värt ett försök i alla fall. Åtta veckor och två nätter sedan är jag ute hos er och då kommer jag förhoppningsvis att fortsätta blogga. Det är i alla fall min ambition.

Man blir ju lite avtrubbad när man suttit inlåst ett tag då man inte har möjlighet att ta in nya intryck utan det är samma skit hela tiden. Samma folk och samma rutiner. Här på fängelset så händer det ju inte mycket att berätta om utan den ena dagen är ganska lik den andra.

Mina inlägg kommer antagligen inte att komma lika ofta som tidigare, men ett eller ett par per vecka ska jag väl klara av i alla fall.

Hoppas ni får en bra sommar allihop.

Patte

Jag har varit lite dålig på att skriva den sistas tiden men det finns en anledning till det. Jag har gått och varit orolig för att inte hinna mucka innan mitt andra straff ska komma upp i hovrätten. Det fanns alltså en chans att jag skulle få sitta av ett straff till direkt efter det jag redan sitter av. Nu på morgonen, så sa plitarna, att jag hade en delgivning att skriva på och när jag kom in på kontoret så såg jag vad det var för något. Det var det jag  hela tiden hade oroat mig för, nämligen en kallelse till hovrätten. Så såg jag datumet, den 15:e, och jag bara kände att fan, nu är det kört! Men det var inte den 15:e juli, utan det var den 15:e oktober som jag skulle upp i rätten. Fy fan, vad glad jag blev! Nu har jag en chans, att de dömer mig till vård istället för till fängelse. Fick avslaget angående min förflyttning för några dagar sedan, och blev ju också blåst av soc angående mitt metadon, det blev inget sånt nu i samband med mitt nuvarande straff, utan jag måste skriva mig i Stockholm för att ha möjlighet att få det. Det har jag ju trott hela tiden att jag inte skulle få någon hjälp med, men jag har ju ändå hoppats att det skulle lösa sig. Så nu muckar jag i alla fall den 26:e augusti, även om jag inte har något att mucka till, så blir jag i alla fall fri. Risken är ju stor att jag kliver i drogerna igen, men jag har ju i alla fall chansen att få kontraktsvård som innebär att jag får börja med metadonet. Det är i alla fall vad jag hoppas på. Det gäller ju bara att hålla sig vid liv till dess. Sedan får jag ju inte stälkla till något mer under tiden som jag är ute. Även om jag inte har någonstans att bo eller något annat ordnat så slipper jag i alla fall att sitta inlåst, och det är värt mycket. Ska försöka skriva lite mer än vad jag gjort den sista tiden, men har lite dåligt med inspiration just nu.

Hoppas ni har det bra därute.

Kram Patte

Igår fick jag brev från tidningen och det var några gamla inlägg med där sen förra året. I ett av dom så var det en kommentar från Desiré (Dessan). Det stod att jag var världens snällaste och underbaraste, no matter what. Det känns skönt att få en sådan uppskattning, speciellt som det är en av min dotters bästa vänner som skrivit det. Dessan har jag känt sedan hon bara var något år gammal och hon och min dotter har växt upp tillsammans. Jag har väl varit lite av en extrapappa åt henne då hon och min dotter varit oskiljaktiga under många år. Sist jag pratade med min dotter så sa hon att hon skulle gå på Dessans skolavslutning istället för sin egen för att Dessan tog studenten i år. Jag bad min dotter hälsa till henne. Nu e hon alltså så gammal att hon tagit studenten. Fan, vad fort det går…Det är dags att inse att man inte är ung längre. Jag och min dotter fyller 60 år tillsammans den 2:a november i år. Hon blir 18 och jag blir 42. Det var ingen dålig födelsedagspresent jag fick när jag fyllde 24. Vet ni vad barnmorskan sa, mitt i förlossningen av min dotter? Det va en tusan till karl vi har fått tag på, precis så sa hon, och den andra, den yngre som var med, sa efter förlossningen; Du borde jobba med det här! Jag vet att jag skötte mig bra under förlossningen och jag var i största grad delaktig i att det gick så bra och bara tog 40 minuter när min dotter föddes. Jag har alltid funkat bra i situationer när folk tagit överdoser m.m. Jag har räddat många liv under de år jag tagit droger. Räddade även Jimmy när han fick ström i sig och hjärtat stod still. Tyvärr tog han livet av sig 2 månader senare.

Han sa så här efteråt, då behöver man inte vara rädd för döden längre. Han berättade aldrig nåt mer. Det känns i alla fall bra att få uppskattning från Dessan. Hon skrev dom orden under tiden som min dotter inte pratade med mig, önskar jag hade sett det då. Det hade nog hjälpt mig mycket under den perioden.

Sen vill jag bara säga till er som skrivit hälsningar mm. att jag hör av mig när jag blir fri, ni kan ju höra av er till mig på Mariefredskåken om ni vill ha tag i mig. SDkicka ett vykort med tel.nr. så slår jag en signal efter den 26:e augusti. Att jag inte hör av mig innan är ju för att jag inte kan.

Ha en bra midsommar allihop, så hörs vi snart igen.

Patte

Dagarna går så jävla sakta just nu, Midsommarafton om en vecka och efter det så har ju i alla fall juni passerat och då närmar sig den magiska dagen då jag vet om jag blir fri i augusti? Har inte mått så bra den sista tiden, vet inte riktigt varför men man har ju sina svackor. Till och med personalen har sett att jag inte mått så bra. Men det är ju så det är. Man kan ju inte alltid ha ett leende på sina läppar. Det har varit en massa jävla intriger som jag blev indragen i också av en snubbe som betedde sig på ett sätt så att jag fick en massa skit för det som jag egentligen inte skulle ha. Är så less på det här stället nu att jag ruttnar på allt. Känner att jag verkligen skulle behöva komma någon annanstans snart då jag inte orkar med varken plitar eller tjyvar längre. Allting står mig upp i halsen på något sätt och jag vet inte riktigt vad jag ska göra för att ta mig ur depressionen jag har åkt på. Men det e bara att kämpa på och hoppas på att det vänder snart.

Har inte fått någon post på länge och det spelar in en del för humöret också. Det e ju faktiskt det enda som man har att se fram emot på dagarna. Ett livstecken från dom som finns därute i den riktiga världen. Vetskapen om att det finns något annat som väntar efter den här isolerade miljön som jag för närvarande vistas i .

Försöker skriva något mer snart igen…

Patte