Bara att rulla igångän, dagen alltså! Så opp o hoppa som en loppa inte ligga å dra sig.

Järnet snart till SÖS hud för veckans sista eksemlindning med saltbandage armar o ben. Träffa en av mina tre testläsare manus för ”sista snack”. Språng sen, rakt ja springer rakt till Sergel Torg för insp av dokumentärfilm med några som kommer till Sthlm från Västerås idag kl 1200. Andas ut kanske ett par timmar sedan bär det iväg för mej o Lise till KTHs familjefest för nyblivna Arkitekter där man blitt god vän med en Arkitekt som har hemlöshet som sin hjärtefråga/uppdrag . Har blitt ”utnämd” till hennes Musa och jag kan inte vara annat en glad för detta hedersuppdrag. I detta samband träffar jag också testläsare 2 som provläser mitt manus. Därefter e de helkväller och Lise o mina steg bär iväg till http://kvartettenraekan.tumblr.com/

Där är vi personligt inbjudna till Kvartetten Raekan releasefest på Södermälarstrand ikväll på båten Vielle montagne. En annan e ju utnämd som bandets Skyddshelgon på stan som bekant. Men iallafall:  http://www.youtube.com/watch?v=HQmQtvl-faA  Nåt som just slog mej: Det är jävligt mycket Dag Vag över detta band! Både i stil och den där fria humorn.

Medans då allt detta sker kämpar en annan mycket god vän med sin platta i en studio två månade till sedan kommer Herr förträfflige Dunderdan ut från studion med material till sin andra platta. Jag överlåter alltså CD-skapandet till de yngre men tar själv plats nånstans med minst ett manus i hand.

Jag önskar er alla en trevlig helg! Nu tar butiken helgledigt och efter dagens spektakelövningar tar jag Stigfinnaren den förträfflige Härföraren Lise i hand och följer med till Den Harmoniska Byn. punkt till måndag.

Allt för många gånger har jag mötts av personer som vill hitta svårigheterna, hinder när jag nämner något jag vill skapa eller utforska. Alltså nå ett personligt vinstgivande mål.

Ett annat ”allt för många gånger” är att jag som en icke accepterad medborgare alltså en avvikare som hela tiden har instanser över sig i vanlig enkel vardag blir huggen där uppe ifrån. Makten ovanför mej – alltså hela härskapet  ( = alla damer och herrar som härskar) alltså spyr ut sitt dåliga mående på just en sådan som mej. Inte spyr dom på sin chef inte heller på sina jämnlikar sina arbetskamrater – möjligtvis bakom kolegornas ryggar, ja de vet ja folk gör också. Nä dom spyr på dom som står dom lägre i samhället.  Detta får jag fortfarande bevisat för mej VARJE VECKA trots att jag lever precis så som samhället begär av medborgarna. Men det hjälper inte oss som vill härifrån. För under hela den jobbiga resan att ta sig ur ett svårt levende så slår andra på oss. Medvetet oftast men även omedvetet.

Nu är jag den 3 maj 55 år och jag vet inte hur många gånger jag blitt träffad och slagen av detta fenomen eller vidrigheter. Jag vet också att var gång jag fått slag mot mej har jag tagit dom slagen. Böjt mej. Kanske plockat upp en näve sand och slängt både ut i luften och på angriparen. Sand som spridits i luften och som jag sedan lämnat kvar på just den stranden bara för att gå vidare till nästa strand och ta upp en ny näve och kasta den ut i vinden. Sträckt på mej, tittat upp på himmelen och skådat en förbannat fin dag! Smilat, sträckt lite på mej och knallat glatt vidare…

under några års tid så har några av mina käresta vänner gått bort , för ett och ett halvt år sedan dog min allra bästa vän ensam på huddinge sjukhus och jag saknar honom fortfarande något enormt hoppas du funnit frid nu GÖSTA, för en kort tid sedan så förlorade jag en god vän till THOMAS , båda var försäljare på situation stockholm, senast jag var på tidningen så var det åter igen ett ljus tänt denna gång för en vän jag känt långt innan han började sälja tidningen , båda var framför allt vänner till GÖSTA , skulle gärna vilja tro att både thomas och tony har det bra nu och busar med gösta som resten av gänget som gått bort i en alldeles för tidig död. till er alla som inte är kvar här hos oss vill jag bara säga att det inte går en dag utan att jag tänker på någon av er, fast jag är arg också……

ARG för ni har lämnat mig ensam kvar här….

När jag vaknade idag den 26/1 lyssnade jag som vanligt på nyheterna, fick jag höra den tråkiga nyheten att även Stig Vig har gått bort. Mer än trist, vad finns det att säga… NU KOM DEN DÄR KONSTIGA TRÖTTHETEN över mig igen … och jag viskar trött till er  alla jag saknar jag vill verkligen tro att ni har det bättre nu (PEACE & LOVE brothers and sisters), och THOMAS kära tomas till dig viskar jag, bara till DIG : hoppas du fått den trygghet och samhörighet du så väl behövde, vill tro att du är med gösta och att ni har roligt  åt våra dumheter……

puss alla saknade vänner jag älskar er, vi ses snart igen…

Till er läsare och framför allt till er som delar mina känslor till thomas vill jag bara säga att han har det nog bättre nu, han har ingen mer ångest. och han uppskattade sina kunder vid kungens kurva otroligt mycket,  för er kan tala om att ni var till en stor hjälp och glädje för honom och det tackar vi er alla för… 

R.I.P  ni som givit mig både glädje och sorg … puss och kram till alla.

Står du still går du bak.

Bara för att du känner dej som ett barn behöver du inte bete dej så och agera som om du va på dagis

Lev här och nu, fastna inte i ditt 70-tal!

Själv vägrar jag stå still, själv vägrar jag vänta, själv går ja fram!

Jag har fler vänner i tjugoårsåldern än jag har i femtioårsåldern. Det är hur lärorikt som helst.

Mej daltar man inte med! Ja e uppkäftig därför får jag stryk. Men skulle jag inte vara uppkäftig skulle jag få stryk ändå eftersom jag då står still.

Jag lever här och nu… nu!

Står vi bredvid Solexplosioner? Explosioner o explosioner, de vetifan. Men det spelar ingen roll om de nu råkar vara så att man gör som alla andra, alltså alla normala. För gör man som alla andra så vandrar man åt samma håll. Rakt in i explosionen. Som självmordspiloter eller kanonmat står vi i rad och går rakt in i det okända? I helvete heller det okända! Vi går rakt in i ett massförstörelseprogram utav inte dess like.

Skitsamma förressten! Det är ny tidning idag, februarinumret med andra ord om de nu skulle vara något roligt! Bättre om vi sluppit denna tidning ju. Tidningen existerar ju endast pga att det finns en hel del människor som lever bredvid alla som går mot explosionen. För de e väl inte som så att just du råkar våga slita dej loss och göra det där du tänker? Vem fan törs utmärka sig och därmed avvika från att gå mot explosionen?

En del avviker fastän dom inte vill avvika eller vara en icke normal person. Men det finns en o annan som valt att avvika och därmed inte är accepterad frivilligt men har som en stor längtan att fortsätta vara en avvikare men nu en accepterad avvikare. Det här handlar mitt aktuellaste tema om idag. Både som artikel i dagens nyutkomna S-Sthlm samt med jämna mellanrum på bloggen. Men inte nog med detta. WWW.radioskugga.org  101,1 Stockholms närradio som drar igång idag efter en månads uppehåll är där också mitt tema just hur man kan komma att gå från en lågtröskelverksamhet till en verksamhet som flyter in i den stora massan. Men som en accepterad avvikare denna gång.

Nu e de så här förressten! Von Multi vill förklara det här med närheten till solen på sitt vis, så studera hans bild text här ovan.

Ha en bra dag.

Nu har Sverige och Socialdemokraterna chans till ett nytt tänkande. En ny öppen ärlighet. personval och där ska då den yngre generationen ta över.

Inga gråa gubbar längre. Inget mygel utan istället rak ärlighet för allas bästa. Hela befolkningens och jordens bästa. Låt Sverige visa vägen till det nya tänket!

Nu tar du din illusion den du önskar uppfylla från din framtid.

Bra! Håll den i din tanke en stund och blunda.

Tänk att du förvandlar den till en kroppsrörelse du snart kommer göra.

Nu gör du den rörelsen!

Sen fryser du det förloppet någonstans mitt i.

Tar med dej den bilden och målar av den i dina tankar!

Vad får du för bild? Hur ser den ut? Berätta gärna!

Godnatt vänner! Nu kommer jag lägga mej i sängen och utföra denna övning. Jag är precis klar med ett manus. Nu tänker jag även förflytta mej mentalt fram en liten längre bit! godnatt sov gott.

Härom ett tag sen, satt ja här i matsalen och fick höra följande:

”Vet ni vad dom sa på Soc? Nä, va sa dom? Dom sa: ”den lägenheten du skulle kunna fått, gick till flyktingar”  ”Men jag kan inte nämna min besvikelse eller min ilska för detta till nån för då blir jag klassad rasist! Fy fan va sne och förbannad jag är att vi tar in folk till Sverige fast vi inte har råd”

Nu undrar jag och påstår: Det är en naturlig reaktion om hat och ilska födds eller växer när en Svensk medborgare utan fast bostad men ändå lever drogfritt och som här på Lönnen alltså under ordnade förhållanden får stå bakåt att bli erbjuden egen bostad pga utlänningar som fått tillstånd att stanna.

Varför? Ser ni inte vad som för svart moln som tonar upp sig i en horisont inte så långt härifrån? Jag ser denna arga reaktion som helt normal, alltså naturlig. Är det då så konstigt att fler och fler tar parti för främmlingsfientliga partier? Jag vet också att bra många av mina vänner runtom börjat rösta på SD och tänker: fan för ytisarna!

Blir jag med detta skrivande stämplad som upprorsmakare så får ja väl bli det. Uppkäftig i vanlig ordning skiter jag i va fan folk nu tycker om detta. De ja vet, de e att givetvis har jag också börjat fundera i vissa banor. För den skull inte sagt vad jag tänker som person eller kommer ta parti för bara för att jag observerat detta. Det räcker nämligen inte mina kunskaper till för.

                              BILD OCH TEXT: john arthur ekebert

”Du ska leverera! Du ska leverera!”

Han börjar ett nytt liv. Hon lägger av annars lägger hon av!

”Börja nu inte nu igen! Nu! Och du ska leverera och du ska leverera! Leva, leva, leva! Gå, gå, gå, gå! Sluta! Du ska leverera! du ska leverera!

”men det är så kallt”

”har du en kartong? Kong! Tång! Jag ska leverera! Jag sklast sklast Fan ditt svin! De e ja som levererar! De e ja som levererar! De e ja som levererar 1111111111111 vad god dröj! Återfalla! Återfalla! Fakka stick! Stack sticker!”

Tick tack tick tack! Bom bom bom tick tack tick tack bom bom bom…bom!

”hahaha”

Hahaha

”Hahaha”

Hoho? Hoho?Hoho?

”hahaha”

”Hahaha”

”hahaha aj! Aj! AAAAJ! Det är så blåsigt och kallt”

”Fyllkran knarkare du ska dö! Dö! Bom bom bom aj aj aj aj”

”jag tar svartbilen upp till samhällets korsning? Aj!”

Mörkret, dom älskar mörkret!

Skit ner er! Han ska leverera!

”de e så mörkt o kallt, de blåser så kallt”

                                                         FOTO: john arthur ekebert

Jaha då va de dags igen att glänsa lite. Skit va folk de var på Vernissage igår Galleri Kontrast Hornsgatan 8. Att försöka mingla det var för trångt för min och Lise smak. Men som inbjuden hedersgäst fick jag slänga några ord med Andreas Nilsson en av studenterna som haft mej som objekt i hans fotografi serie ”vem är stockholmaren”. Sjutton hejare till f.d. studenter som nu alltså avlade sina examenprov. Nog var de flesta här som med all rätt fick visa upp sina alster. Tyvärr var det så smockfullt med betraktare över 1500 stycken i denna lokal att jag fick begränsa betraktandet till just Nilssons verk. De andra sexton tilläts få av mej endast ett mindre svepande med blicken och vandringsteg runt i galleriet. Vi som var där och upplevde denna trängsel kan trösta sig med att utställningen har öppet till 19 februari. Jag misstänker i alla fall att Andreas stora bild på damen i lejonklänning tillhör en av de mest omtalade fotografierna denna dag och en bit framöver. En annan fick trösta sig med att få vara med på en mindre bild ovan damen i lejonskrud som glänste som gud vet vad. Det roligaste så här i efterhand är att en annan i alla fall blev med i den stora fucking feta katalogen på sid 167. Snabb och rapp i käften bytte jag till mej fet-katalogen mot en S-Sthlm blaska. En god affär denna halvkalla lördag. Där Lise och mina steg sekvensen senare vandrar in på saluhallen Medis o äter vegetariskt Halloumiwrap för dagen i vår gemensamma halvlek på stan.

PS: hörlurarna ni ser folk har i förgrunden lyssnas det på Stockholmshistorier vi som är med på bild  och boken berättar. jag lade fram ett av  mina många Stockholm äventyr.

HEJHOPPSTOCKHOLM